naziramso.blogg.se

Litteracitet innefattar mycket mer än läsförståelse och avkodning. 

Olika ämnen kräver olika litterata förmågor.

 

Att vara litterat inom ett ämne innebär att man förstår hur de grundläggande principerna i ämnet är organiserade och värderade.

 

Generellt tenderar skolspråk att vara mer "som skriftspråk", mindre personligt, mer abstrakt, mer explicit, ha större lexikalisk täthet och vara mer strukturerat än elevernas vardagsrelaterade språk.

Utforma en uppgift till dina elever som bygger på de flesta av följande kriterier:
•Det finns ett verkligt behov av att tala.
•Språket används i ett autentiskt syfte
•Uppgiften är en del av kursmomentet
•Uppgiften är intressant och relevant för elevernas studier
•Uppgiften är kognitivt utmanande på en nivå som är lämplig för den årskurs eleverna
går i.
•Uppgiften kräver att alla deltar
•Uppgiften kräver att eleverna verkligen utnyttjar språket till fullo
•Det bör finnas ett ”informationsgap” eftersom eleverna sitter inne med olika
information eller åsikter
•Uppgiften ska ha ett tydligt mål,t ex att man löser ett problem eller utbyter
information. (P.Gibbons 2010)

- Vid övergången till åk 4 tenderar antalet litteracitetsbaserade uppgifter och användningen av ämnesrealterat skolspråk att öka

 

- Från åk 7 blir den ämnesspecifika språkfärdigheten och skolspråket allt viktigare för kunskapsinhämtandet.

 

- När eleverna går från högstadiet till gymnasiet måste de behärska ämnesrelaterat språk på hög nivå och en ständigt ökande mängd abstrakta begrepp

 

Engagemnag för och utveckling av litteracitet i en kognitivit krävande undervisning.

 

Arbeta undersökande och bygga upp kunskap genom utvecklande samtal.

Kognitivt krävande uppgifter och mycket stöttning (dels genom planering, dels genom interaktion i klassrummet) är extra viktigt för eleverna.

Lärare ifrågasätter sina egna förväntningar på elevernas kapacitet.

Ett samband mellan höga förväntningar från läraren och bättre elevprestationer.

 

 

 

Definition: gren av matematiken där man studerar addition, subtraktion, multiplikation, division, potenser och rotutdragning av tal.

Historia: Aritmetiken har sina rötter i de antika civilisationerna. I Europa var senare aritmetik en av de sju fria konsterna i den medeltida undervisningen; den ingick i den första gruppen, quadrivium, tillsammans med geometri, musik och astronomi. De tre övriga ingick i den andra gruppen, trivium, som bestod av grammatik, retorik och dialektik.

Etymologi: Aritmetik kommer från grekiskans arithm¯etik¯e´ ’räknekonst’, avlett av arithmós ’tal, antal’.