naziramso.blogg.se

Att aktivera eleverna i deras eget lärande, inte minst genom självskattning och självbedömning. bedömningen betyder stöd och hjälp och inte kontroll.

Ett viktigt led i arbetet med självskattning är dessutom att eleven får reflektera över sin egen kunskapsutveckling.

En variant på självbedömning är att läraren ger "halva svaret", och eleven ges möjlighet att själv identifiera och lösa problemet. eleverna får känna att de har möjlighet att revidera och förbättra sina arbeten.

 

 

En strategi som läraren kan tillämpa för att lära eleverna att förstå själva arbetsprocessen bakom en god prestation är därför att sluta med poäng och rättning. läraren kan exempelvis ge tillbaka ett prov med kommentarer: tre uppgifter har du inte löst helt rätt.

 

 

 

Man identifierar två styrkor och något man kunde utveckla. det är viktigt att förstå vikten av att även uppmärksamma det som gjorts väl.

1. Att eleverna bedömer andras arbete främjar deras förmåga att bedöma sina egna förmågor.

 

2. Eleverna utgör i många fall bättre resurser för varandra än vad läraren gör.

 

3. Att bedöma varandra skapar en kognitiv förstärkning av det egna tänkandet. 

 

En modell för kamratbedömning är att arbeta med checklistor. En annan modell är läxhjälpstavlan: eleverna skriver upp punkter eller uppgifter de haft problem med när de gjort läxa på tavlan.

Det är viktigt att elevena inte ger kommentarer som sårar klasskamraterna. kamratbedömningen leder fram till ett metakognitivt lyft.

 

 

Det innebär att de duktigaste eleverna sätts att undervisa mindre grupper av elever. Dessa "hjälplärare" kallas för monitorer. Eleverna blir resurser för varandra i klassrummet

 

Utförliga kommentarer är det som bäst främjar elevers lärande, genom att de får eleverna att tänka efter snarare än att gissa sig fram till rätt svar.

 

 

Referenser Lundahl, Christian.(2011) Bedömning för lärande. Norstedt

1. Informationsrik återkoppling Återkopplingen innehåller utförliga beskrivningar av hur eleverna kan förbättra sitt arbete. Den får eleverna att tänka igenom sina svar eller arbeteb utifrån den kommentar de får. Återkopplingen är kontinuerlig och det uppstår en dialog kring ett kunskapsområdedär det blir möjligt att blicka framåt. det intressanta är på vad eleven bör arbeta vidare, och på vilket sätt.

 

2. Frekvent återkoppling Läraren behöver information inför sitt nästa steg. Eleverna behöver regelbunden feedback för att hålla sitt lärande på rätt kurs. Frekvent feedback bör bygga på ett processarbete. där återkopplingen är en del av den pågående dialogen i lärandet.

 

Referenser Lundahl, Christian.(2011) Bedömning för lärande. Norstedt

Bedömningen identifierar inte vari problemet består, t.ex. om en elev misslyckas med att dividera tvåsiffriga tal. den är en avrapportering

 

Bedömningen visar var svårigheten uppstår, men inte hur den ska hanteras.

 

Bedömningen innesluter en åtgärd och bidrar till förståelse för hur "koden ska knäckas". Den kommenterar lärandet medan det pågår och analyserar hur det kan utvecklas

 

 

Den överblickande och diagnostiska bedömningen rymmer inte några lösningar. de summerar ett resultat.