Vi måste även vara medvetna om att det finns skillnad på att lära sig ett främmande språk och att lära sig ett andra språk. Skutnabb-Kangas (1981) definierar främmande språk som det språk som inte används som ett dagligt kommunikationsmedel, som t ex engelskan för en infödd svensk. Ett andra språk innebär däremot ett språk som används i ens dagliga omgivning, i det storsamhälle där man lever, som t ex svenskan för en invandrare i Sverige
(Skutnabb-Kangas, 1981).
Eleverna ska lära matematik för att de kan ha nytta och glädje av den i många olika situationer i vardagslivet, så att de inte uppfattar att det som att den verkliga meningen med undervisningen är att de ska lösa uppgifterna i räkneboken.
Intresset är att utveckla matematikkunskaperna och det svenska språket hos de nyanlända genom matematikundervisningen, så att dessa elever kan uppnå betyget godkänd i matematik när de går ut grundskolan.
Förberedelseklassen är en grupp med en lärare som har tid och möjlighet att se och möta varje barn som en individ med dess speciella erfarenheter och bakgrund (Linde & Stolt)
Eleverna behärskar oftast inte det svenska språket än och kan inte skilja på skämt och allvar vilket kan
vara orsak till många missförstånd och konflikter
Se till att eleven inte missar kunskapsnivå i övriga skolämnenska genom att bara fokusera på att den ska ha tillräckliga kunskaper i svenska.
Ett scenario vi ser framför oss är att eleven placeras i en klass efter sin ålder. kan resultera att eleven inte klarar kunskapskraven speciellt i matematik och intresset för ämnet minskar. Om eleven i stället placeras i klass efter sina kunskaper undviker vi att eleven får luckor i sina kunskaper och i sin begreppsutveckling.
I förberedelseklassen jobbar vi med olika teman såsom hem, familj, skola, mat, affär, skog, höst, kropp, känslor mm. och lär oss grundläggande begrepp och fraser som eleverna kommer i kontakt med i sin vardag.
Vi tycker att det är bra att man upplever saker och ting själv, när man lär sig ett nytt språk och gör därför också en del utflykter och studiebesök.
Bas-gruppen är till för de elever som kommer direkt från kommunens introduktionsverksamhet, Interkulturella enheten, IKE. Då har eleverna varit i Sverige mellan tre och tolv månader. Bas-gruppen är en egen klass där eleverna stannar ungefär en termin.
UT-gruppen är den grupp där eleverna fortsätter efter att de varit i bas-gruppen. När eleverna går i ut-gruppen är de klassplacerade i en vanlig klass. De följer klassens ordinarie undervisning i de praktisk-estetiska ämnena . Efter ungefär en termin är det tänkt att eleven ska övergå till att följa sin klass fullt ut.
Skolan bör
• inventera personalens behov av kompetensutveckling,
• bedöma olika personalgruppers behov av särskild kompetensutveckling.
Vidare bör kompetensutvecklingen leda till ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen
Skolan bör
• bedöma i vilken grad de nyanlända elevernas behov av modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i svenska som andraspråk kunnat tillgodoses,
• regelbundet se över sina rutiner för mottagning och introduktion,
• utvärdera effekterna av placeringen för den enskilda eleven.
Ett framgångsrikt arbete karaktäriseras bl.a. av samverkan mellan skola och föräldrar, ett reflekterande förhållningssätt vid val av organisation och arbetssätt, tydlig styrning och fungerande lokal samverkan, samt ett genomtänkt, pedagogiskt sätt att arbeta med språkutveckling.
Studiehandledning syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk som eleven talar.
Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevernas kunskapsutveckling.
I en del skolor undervisas elever på sitt eget modersmål parallellt med svenska i olika ämnen, t.ex. matematik, så att det svenska språket inte blir ett hinder för lärandet.
Nyanlända elever kan ofta ha goda eller mycket goda kunskaper i såväl teoretiska som praktisk-estetiska ämnen.
Eftersom eleven samtidigt måste utveckla såväl språkkunskaper som ämneskunskaper behöver hon/han effektivt kunna använda hjälpmedel som lexikon, digital information och ämnesläromedel på modersmålet.
Det är viktigt att den lärare som ger studiehandledning på elevens modersmål, läraren i ämnet modersmål, läraren i svenska som andraspråk och ämnesläraren stödjer elevens lärande genom att visa på olika verktyg och också hjälper eleven att utveckla en god studieteknik.
Det är viktigt att elevens undervisning i en grupp för nyanlända så långt som möjligt omfattar alla ämnen.
Det är viktigt att skolan
• organiserar undervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar,
• utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor,
• tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare,
• tillämpar arbetssätt som förenar språkutveckling och lärande av ämnesinnehåll,
• har en tydlig och känd ansvarsfördelning angående den enskilda elevens undervisning.
Nyanlända elever som aldrig har fått möjlighet att gå i skola i sina ursprungsländer eller vars tidigare skolgång är mycket sporadisk behöver utveckla sina kunskaper på en mycket grundläggande nivå även om de kanske är tonåringar
läsinlärning på modersmålet gynnar och underlättar läs- och skrivutvecklingen på svenska.
de kunskaper eleven har med sig kan tas till vara i undervisningen.
Det som avgör hur länge en enskild elev ska vara placerad i en förberedelseklass måste utgå ifrån elevens individuella behov och förutsättningar.
ge eleverna möjlighet att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv, genom att delta i undervisningen i reguljära klasser, i t.ex. matematik och praktiskestetiska ämnen.
Att föra in eleven i skolans gemenskap och underlätta hennes eller hans lärande i alla ämnen.
det gäller att under läsårets gång kunna ändra sin organisation, t.ex. tjänstefördelning och gruppindelningar, för
att på bästa sätt möta nyanlända elevers behov.
Det är viktigt att det individuella stöd och den undervisning eleven får planeras och utgår från elevens kunskaper och styrkor och inte i första hand fokuserar på elevens eventuellt bristande förmåga.
För att få en så god bild som möjligt av elevens kunskaper och förmågor är det av stor vikt att klasslärare och ämneslärare samarbetar med modersmålsläraren eller den lärare som ger studiehandledning på modersmålet.
Kartläggningen kan inte ske vid något enstaka tillfälle utan måste genomföras stegvis. Detta innebär att den individuella studieplanering måste revideras fortlöpande med utgångspunkt i elevens behov.
En förutsättning för att eleverna ska kunna utöva sitt inflytande är att de förstår skolans mål och ramar för verksamheten.
Det viktiga är att den nyanlända eleven inte slentrianmässigt placeras i klass eller grupp utan att det görs en individuell bedömning.
Skolan bör
• kartlägga elevens läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk.
• kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning.
• ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras.
• genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och, om möjligt, elevens vårdnadshavare.
• överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass eller särskild grupp innebär för den aktuella eleven.
• ha beredskap att förändra sin organisation.
Skolan bör
• ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha,
• ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen,
• återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt.
Vid de första mötena kan skolan dock få en översiktlig bild av elevens kunskaper och utbildningsbehov.
En preliminär planering kan göras för en kortare period.
Den nyanlända eleven har oftast andra kulturella erfarenheter
och de ”osynliga” reglerna i skolan i Sverige kan vara förvirrande. Mentorer och kamratstödjare kan underlätta
elevens väg in i klassens och skolans gemenskap.
Om skolan har personal med utländsk bakgrund kan dessa många gånger utgöra en värdefull tillgång för såväl elev och föräldrar som för skolan.
Eleven och elevens föräldrar kan inte, vid den första kontakten, förmedla allt det som skolan behöver veta, lika litet som skolan kan ge en uttömmande information om det svenska skolsystemet och skolans innehåll och arbetssätt.
Med stöd av tolk eller modersmålslärare kan eleven få möjlighet att berätta sin egen historia genom olika
uttrycksmedel. Även andra lärare, exempelvis bild- eller musiklärare, kan här vara betydelsefulla resurser. Det är viktigt att tidigt hitta elevens förmågor och starka sidor, att eleven får visa sina kunskaper och talanger.
Föräldrarna är en tillgång när det gäller kunskaper om det egna barnet men även när det gäller kunskaper och erfarenheter av skolan och samhället i ursprungslandet.
Skolan bör
• ha rutiner för hur mottagandet ska gå till.
• så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare.
Det är en fördel om informationen om riktlinjerna finns översatta till de språk som nyanlända behärskar.
Det är viktigt att vid detta tillfälle i första hand låta föräldrarna och deras barn komma till tals och ta del av deras tankar och förväntningar.
Ett vanligt förekommande tillvägagångssätt när eleven skrivs in i skolan är att en skolledare tillsammans med klasslärare/mentor, skolsköterska och tolk, ibland modersmålsläraren, möter familjen och försöker få en första bild av tidigare skolgång, t.ex. hur många år eleven gått i skola och i vilken typ av skola. Vid detta tillfälle kan skolan också få en första information om elevens hälsa och eventuella vaccinationer.
Det är likaså vanligt att en eller ett par av elevens blivande lärare genomför ett så kallat välkomstsamtal med elev och föräldrar i nära anslutning till inskrivningen. Det viktigaste vid dessa första kontakter är dock att lyssna
på föräldrarnas funderingar och tankar kring sitt barns skolgång och vad som är viktigt för familjen.
Goda föräldrakontakter har betydelse för en elevs möjligheter att lyckas bra i skolan
Att vara nyanländ kan alltså betyda nyanländ till skolan men samtidigt tidigare anländ till Sverige och ibland också innebära att man lärt sig svenska i viss utsträckning.
Andraspråk
Språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål).
Asylsökande
Utlänning som kommit till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som inte fått sin ansökan prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol.
Ensamkommande barn
Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare.
Förberedelseklass
Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning.
Begreppet förberedelseklass finns inte i författningarna.
God man
En person som ska ta tillvara barnets intressen om föräldrarna själva inte kan göra det. Utses av kommunen.
Gömda barn
Barn och ungdomar som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut och håller sig gömda för att inte bli avvisade.
IVIK
Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för
gymnasieskolans individuella program. Begreppet IVIK finns
inte i författningarna
Modersmål
Det språk som barn lär sig först, förstaspråk.
Papperslösa barn
Barn och ungdomar som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och därför aldrig har registrerats hos Migrationsverket.
Studiehandledning på modersmål
Handledning på elevens modersmål. Om eleven före ankomsten till Sverige undervisats på annat språk än modersmålet får studiehandledning ges på det språket.
PRIV
Programinriktat individuellt program inom gymnasieskolan.
Adler finner att det är viktigt för barn med specifika matematiksvårigheter att förstå varför de inte klarar av matematik i skolan för att på så sätt förebygga eventuella sekundära följder t.ex. frustration och dåligt självförtroende. Enligt honom upplever elever med specifika matematiksvårigheter en känsla av vanmakt för att
deras prestation förändras som en berg-och-dalbana, vilket beror på problem med korttidsminnet.
Han delar in matematiksvårigheter i fyra olika förklaringsmodeller; allmänna matematiksvårigheter, akalkyli, dyskalkyli och pseudodyskalkyli. Han slår tydligt fast att dyskalkyli handlar om specifika eller speciella matematiksvårigheter och inte problem med hela matematikämnet (Adler, 2001)
Matematik är en och densamma oavsett samhällets och individers behov och intressen.
• Individerna konstruerar sin kunskap i ett socialt nätverk och har därför skilda biologiska och kulturella förutsättningar.
• Matematikbehovet varierar för individerna, liksom för samhällen och samhällsgrupper, personliga mål…(Magne, 2002).
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv, när han tror att han kan hjälpa andra. För att undervisa någon, måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, Men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
(Sören Kierkegaard, dansk författare, filosof och teolog, 1813-1855)