Taluppfattning
|
Matematik övningar
Vad är litteracitet på hög nivå?
Litteracitet innefattar mycket mer än läsförståelse och avkodning.
Olika ämnen kräver olika litterata förmågor.
Att vara litterat inom ett ämne innebär att man förstår hur de grundläggande principerna i ämnet är organiserade och värderade.
Generellt tenderar skolspråk att vara mer "som skriftspråk", mindre personligt, mer abstrakt, mer explicit, ha större lexikalisk täthet och vara mer strukturerat än elevernas vardagsrelaterade språk.
Exempel på en uppgift…
Utforma en uppgift till dina elever som bygger på de flesta av följande kriterier:
•Det finns ett verkligt behov av att tala.
•Språket används i ett autentiskt syfte
•Uppgiften är en del av kursmomentet
•Uppgiften är intressant och relevant för elevernas studier
•Uppgiften är kognitivt utmanande på en nivå som är lämplig för den årskurs eleverna
går i.
•Uppgiften kräver att alla deltar
•Uppgiften kräver att eleverna verkligen utnyttjar språket till fullo
•Det bör finnas ett ”informationsgap” eftersom eleverna sitter inne med olika
information eller åsikter
•Uppgiften ska ha ett tydligt mål,t ex att man löser ett problem eller utbyter
information. (P.Gibbons 2010)
Litteraciteten under den senare delen av grundskolan
- Vid övergången till åk 4 tenderar antalet litteracitetsbaserade uppgifter och användningen av ämnesrealterat skolspråk att öka
- Från åk 7 blir den ämnesspecifika språkfärdigheten och skolspråket allt viktigare för kunskapsinhämtandet.
- När eleverna går från högstadiet till gymnasiet måste de behärska ämnesrelaterat språk på hög nivå och en ständigt ökande mängd abstrakta begrepp
Lyft tänkandet - språk och lärande i ett andraspråksperspektiv
Engagemnag för och utveckling av litteracitet i en kognitivit krävande undervisning.
Arbeta undersökande och bygga upp kunskap genom utvecklande samtal.
Kognitivt krävande uppgifter och mycket stöttning (dels genom planering, dels genom interaktion i klassrummet) är extra viktigt för eleverna.
Lärare ifrågasätter sina egna förväntningar på elevernas kapacitet.
Ett samband mellan höga förväntningar från läraren och bättre elevprestationer.
Aritmetik
Definition: gren av matematiken där man studerar addition, subtraktion, multiplikation, division, potenser och rotutdragning av tal.
Historia: Aritmetiken har sina rötter i de antika civilisationerna. I Europa var senare aritmetik en av de sju fria konsterna i den medeltida undervisningen; den ingick i den första gruppen, quadrivium, tillsammans med geometri, musik och astronomi. De tre övriga ingick i den andra gruppen, trivium, som bestod av grammatik, retorik och dialektik.
Etymologi: Aritmetik kommer från grekiskans arithm¯etik¯e´ ’räknekonst’, avlett av arithmós ’tal, antal’.
FBG Matematik
Eleverna jobbar med både matematiska ord och matematiska terminologi:
t.ex: Öka - Addera
Minska - Subtrahera
Dubbla eller dubbelt - Multiplicera
Halvera eller hälften - Dividera
Eleven utvecklar sin förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Skolverket, 2011, s. 63).
Att förstå ord och begrepp skulle vara mycket givande både för barnens språkutveckling och för matematikinlärning (Elbers & de Haan, 2005).
Det är viktigt att vi tillåter nyanlända elever att uttrycka sig på matematiklektionen på sitt modersmål.
Lässtrategiers betydelse för elever med svenska som andraspråk
Goda lässtrategier kan kompensera de problem som brister i ordförståelse och förkunskaper orsakar.
(Andreassen, 2008, Liberg, 2010, Stensson, 2006, Westlund, 2009).
Andraspråkselever löper större risk att vara mindre bekanta med textens innehåll, ämnesområde och språk och behöver därför lära sig lässtrategier, dels för att förstå texten de läser och dels för att lära sig strategier att hantera nya texter i andra sammanhang
(Gibbons, 2010)
Läsförståelse på ett andraspråk
Andraspråksinlärare löper ökad risk att flera av faktorerna hos läsaren brister, däribland förkunskaper och ordförråd (Viberg (1993)
Ordförrådet är den enskilt viktigaste språkliga faktorn för tillägnandet av kunskaper i skolans ämnesundervisning (Viberg,1993).
Det betyder att läsare på ett andraspråk redan i det första läget, när det gäller att avkoda det som står på raderna, kan stöta på problem vid läsningen.
Läsförståelse och de faktorer är den beroende av
LÄSAREN
Avkodning
Ordförrådet
Förkunskap
Omvärldskunskap
Kunskap om texter
Kognitiv kapacitet
Motivation
Intresse
Uppmärksamhet och
koncentrationsförmåga
Användning av
lässtrategier
TEXTEN
Innehåll och ämne
Genre
Struktur
Meningsbyggnad
Ordval
KONTEXTEN
Aktivitet -
uppgiftens utformning
Sociokulturellt
sammanhang
Vad är läsförståelse ?
Westlund (2009) beskriver läsförståelse som en dynamisk och målinriktad process, som inkluderar färdigheter, strategier, tidigare kunskap och motivation och där läsaren och texten interagerar för att skapa mening (s.70).
utveckling av skolspråket
I forskning om flerspråkiga elevers utveckling av skolspråket på ett andraspråk finns idag fyra studier som samstämmigt redovisar den tid, ca 5–8 år, som denna utveckling tar, meninte heller för enspråkiga elever utvecklas skolspråket av sig självt. Generellt gäller för allaelever att det situationsbundna vardagsspråk barnet utvecklat sen födelsen, under skolårenska kompletteras med ett situationsoberoende (dekontextualiserat 1), specialiserat, teknisktoch abstrakt skolspråk för att möjliggöra kunskapsutvecklingen i skolans ämnen. Den roll eleven så småningom förväntas inta i de olika ämnena är rollen av expert och för detta krävs ett språk som anammar ämnets
specifika begrepp och språkliga uttryckssätt. Skolspråket blir därmed mer formellt än vardagsspråket
och en strävan är att det ska vara så objektivt som möjligt.
Lyft språket lyft lärande
Pauline Gibbons lyfter fram fem punkter som gör det möjligt för andraspråkselever att framgångsrikt delta i kognitivt utmanande undervisning i alla ämnen:
• intensivt arbete med kognitivt utmanande kontexter
• utveckling av skolspråket
• arbete med lässtrategier för ökad läsförståelse
• säkerhet i det egna skrivandet och genrekunskap
• interaktion i klassrummet för att göra nya begrepp fattbara och gå från det muntliga till det skriftliga.
Pedagogisk idé
Temaarbete - Lärandeprocesser
Vi arbetar temainriktat och i olika processer både med gruppen som helhet men även med det enskilda barnet. Det aktuella temat kan vara något intresseområde som finns i gruppen eller hos enskilda barn. Man har kontinuerligt en dialog med barngruppen om hur temaarbetet ska fortskrida. Ett annat sätt kan vara att personalen presenterar en idé till barnen utifrån något som man vill utmana barnen i eller något som ger goda möjligheter att utveckla/utmana något som är aktuellt i gruppen.
Processen är ofta viktigare än målet. De kompetenser som barnet införlivar under ”resan” är kompetenser som barnen kan ta med sig i andra sammanhang.
Dokumentation – ett verktyg
Ett verktyg i lärandeprocessen är dokumentation som är ett sätt att
- förvalta barnens tankar och teorier, både med bilder och text
- tydliggöra processen (Hur började vi? Hur tänkte vi sedan? osv)
- ge stöd för minnet. (Ger möjlighet att gå tillbaka i processen, både för barn och personal.)
- synliggöra lärandet. (Hur tänkte vi när vi började? Vad hände under resan? Vad har vi lärt oss?)
- synliggöra temaarbete och lärandeprocesser för föräldrar. (Delaktighet)
Det dokumenterade materialet används på ett sådant sätt att det leder till reflektion och fördjupning av det pedagogiska arbetet.
Samarbete med ämneslärarna
En stor del av lärandeprocessen sker i interaktionen med ämneslärarna och modersmållärarna. Samarbetet är viktig del i barns lärandeprocess och viktig i allt fortsatt lärande.
Miljön – ett pedagogiskt ”rum”
Att skapa en miljö som förändras efter gruppens behov och intressen. Pedagogiska ”rum” både ute och inne .
Föräldrarna
Föräldrarna är viktiga i förskolans arbete. Med barnet i centrum möts pedagoger och föräldrar i tät kontakt.
bl.a är:
- utvecklingssamtal en gång per termin
- föräldramöten en gång per termin
- föräldraråd en gång per termin.
Pedagogisk idé
Vår intention att integrera eleverna i skolan. Det handlar om den språkliga, ämnesmässiga och sociala utvecklingen.
Arbetet med andraspråksinlärning sker på fyra olika nivåer. Den första nivå fokuserar främst på läs- och skrivinlärning, ordkunskap och grundläggande kommunikation. Eleven knyts till en vanlig klass och slussas
successivt ut i de olika ämnena. Slussningen går till på så sätt att eleverna stöttas i de olika ämnena av studiehandlerna som deltar i undervisningen.
Eleverna på nivå två är integrerade i den reguljära undervisningen utom i något eller några ämnen
Modersmålsundervisningen syftar till att stärka elevernas förstaspråk, deras kulturella
identitet och att främja deras kognitiva utveckling. I detta arbete har vi även involverat
föräldrarna.
Arbetet med den sociala utvecklingen pågår ständigt. På nivå ett och två har vi
dramaövningar och från nivå två deltar eleverna som kamratstödjare och
elevrådsrepresentanter.
Lärare och rektor
De beslut som rektor har att fatta är
1. Särskild undervisningsgrupp
2. Anpassad studiegång
3. Svenska som andra språk
4. Studiehandledning
5. Modersmålsundervisning
De lärare som ansvarar för förberedelseklassen bör ingå i ett arbetslag på skolan för att inte hamna i en isolerad ställning utanför övrig verksamhet på skolan.
För ett utbyte av erfarenheter och idéer är det betydelsefullt att det finns ett nätverk mellan de lärare som undervisar i förberedelseklass.
All personal på skolan ska ha kunskap om olika kulturer och värna om ett gott bemötande till alla människor.
Modersmålslärare är en viktig resurs i klassen eftersom de fungerar som en länk mellan skolan och hemmet, speciellt under den första tiden.
Ett bra och aktivt samarbete mellan läraren i förberedelseklassen och modersmålsläraren är av största vikt.
Det är en stor fördel om skolan kan anställa tvåspråkig personal
Inslussning i vanlig klass
Tiden i förberedelseklass varierar från elev till elev. Utsträckning i tid beror bland annat på hur lång tid eleven har varit i Sverige, tidigare skolgång, ålder, och inlärningstakt.
En plan för hur eleverna övergår till vanlig klass ska finnas på varje skola som har en förberedelseklass.
Introduktionsprogrammet
Påbörjas i förberedelseklassen en successiv kartläggning av elevens kunskaper. Det ligger sedan till grund för den individuella planering som gör det möjligt att möta varje elevs behov.
Kartläggning och undervisning går hand i hand. Det är viktigt att successivt kartlägga elevens kunskaper för att successivt kunna utveckla undervisningen.
Arbetet i förberedelseklassen ska ge eleven grundläggande kunskaper om Sveriges samhälle, kultur, natur, djur, geografi samt historia. Alla dessa områden samtalar man om och upplever via kreativa verksamheter, utflykter, studiebesök och undersökningar
Hur länge eleven går kvar i förberedelseklassen är individuellt. Varje nyanländ elev ska så snabbt som möjligt delta i reguljär undervisning genom ett anpassad stöd och individuell planering. Elever som har särskilda behov kan fortsätta gå i förberedelseklass efter kartläggningstiden.
Eleverna i förberedelseklass ska få kunskaper i svenska så att de kan förstå och bli förstådda i olika sammanhang. Målsättningen är också att ge grundkunskaper i olika skolämnen så att grundskolekompetens uppnås på sikt. Individuella utvecklingsplaner ska göras för varje elev. Det är varje skolas ansvar att eleverna i klassen integreras med skolans övriga elever
Nyanlända, Hur går inskrivningen till?
När det kommer till kommunens kännedom att en, till Sverige, nyanländ elev har kommit startas arbetet med planering av elevens skolgång.
Samordnaren för hela förberedelseverksamheten bjuder in hela den nyanlända familjen till ett möte för att göra en formell anmälan.
- Samordnaren informerar om vilken skola eleven får komma till och man samtalar om hur skolgången kommer att vara upplagd.
- Anmälan med namn, personuppgifter, adress, telefonnummer, medborgarskap och språk skrivs ner på en blankett, som skickas ut till den blivande skolan, modersmålslärare och till skolhälsovården.
- Därefter kallas eleven till inskrivning i sin skola och så följer ett introduktionsprogram för hela familjen. Detta leds av respektive modersmålslärare.
Ett viktigt syfte med inskrivningssamtalet och introduktionen är att få en första bild av elevens kunskaper i ämnen och språk, tidigare skolgång och intressen.